Snart åker jag över bron till Köpenhamn! Landar i Tanzania klockan 08 imorgonbitti. Ska försöka göra lite mer ordentliga uppdateringar här så ni som vill får gärna kika in lite då och då om ni är nyfikna! Hej sålänge Sverige!
Imorgon bär det äntligen av! Har spenderat min sista kväll i Sverige i Helsingborg med mamma, Ellen och Gustav. Har ätit på tok för många köttbullar och laddat upp med Ahlgrens bilar, djungelvrål och pollys i väskorna så nu tror jag att jag är så redo jag kan bli!
Har köpt en ny leksak nu inför resan! Jag har världens sämsta tålamod när det gäller att lära sig sånt här så jag har inte riktigt tagit mig tid att förstå mig på den än. Ingen i min familj känner sig bekväma inför kameror så det har varit djuren som fått vara modeller av det lilla jag fotat än sålänge. Hoppas på att det blir roligare väl nere i Afrika!
http://michellesvantesson.blogg.se/
Bloggadressen i förra inlägget verkar inte fungera. Men för er som även vill följa Michelle som redan är nere i Kenya har ni hennes blogg här! Inlägget om valet hittar ni den 21 januari.
Jag spenderar min morgon i soffan med min gråa lilla hårboll på magen framför Hotell Rwanda. Jag har berättat för många om det politiska valet som kommer hållas i Kenya den 4:e mars. Detta skrämmer mig verkligen eftersom det senaste valet, som hölls 2007, ledde till att tiotusentals människor mördades. Det som hände påminner till viss del om det som hände i Rwanda fast i en mildare grad. För er som vill veta mer om detta får ni gärna läsa ett inlägg av Michelle här http://michellesvantesson.blogg.se/2013/january/varning-kansliga-lasare-las-inte.html#comment">http://michellesvantesson.blogg.se/2013/january/varning-kansliga-lasare-las-inte.html#comment">http://michellesvantesson.blogg.se/2013/january/varning-kansliga-lasare-las-inte.html#comment%3C/a%3E">http://michellesvantesson.blogg.se/2013/january/varning-kansliga-lasare-las-inte.html#comment där hon beskriver vad som hände.
Under valet befinner jag mig på trygg mark i bergen i Tanzania men Michelle däremot funderar på att stanna i Kisumu i Kenya. Alternativet är att hon åker till grannlandet Uganda under denna period vilket jag och många andra hoppas att hon kommer göra. Vi får se vad som händer men vi håller oss uppdaterade och är väldigt försiktiga.
Något många också frågat om är hur vi tänkt använda pengarna vi har samlat ihop. Att åka som vit kvinna till så fattiga länder är rätt ofarligt sålänge man åker med en organisation på en arrangerad resa vilket jag gör de första veckorna i Tanzania. I Kenya kommer vi däremot inte ha denna trygghet utan får då vända oss till befolkning och ambassaden vid frågor och oklarheter. Som vit antas man ha mycket pengar och därför är det lätt att man blir utnyttjad och lurad. Därför kommer vi inte berätta för någon om insamlingen till att börja med utan istället försiktigt höra oss för bland olika människor om vad det finns för sätt att gå tillväga. Vi vill att pengarna går till det de är avsedda för och inte hamnar i fel fickor vilket är lätt hänt i ett land där det råder korruption. Vi har alltså ingen exakt plan och inga raka svar på var, när, hur och till vem. Det blir en spännande utmaning!
Filmer som den här triggar alltid igång mig. Här ligger jag i min trygga soffa och ser på andras lidande genom tv-rutan och när jag blir skärrad, arg och ledsen finns alltid mamma och pappa här för att lugna mig (vilket de fått göra oräkneliga gånger genom åren). Hur ska det gå när jag är ensam i Afrika och det som tidigare bara varit film plötsligt är verkligheten runtomkring mig? Jag är beredd på att det kommer bli svårt och jobbigt på många sätt. Därför känns det bra att jag har Michelle och att det även kommer finnas andra volontärer på projektet som upplever precis samma sak. Förhoppningsvis kommer vi kunna stötta varandra men jag kommer verkligen sakna min trygga punkt här hemma när hemskheterna tränger sig på.
Imorse slog det mig att jag kommer missa den kommande säsongen av Grey's Anatomy och inte förrän då slog det mig att jag faktiskt inte kommer vara hemma igen förrän till sommaren! Jag har liksom vetat det hela tiden men inte riktigt förstått hur mycket jag kommer missa. Eftersom jag inte kommer ha mycket internet lär jag inte hålla mig speciellt uppdaterad vad gäller exempelvis musik så jag lär ju komma hem och bara "wooow, den här låten är skitbra jöööh!" till alla sommarplågor som alla andra redan är trötta på. Som ett annat retard.. Såna människor har alltid stått högt upp på min skyffellista och nu kommer JAG helt plötsligt vara den här personen. Ska bli intressant att se hur jag hanterar det när situationen är omvänd. Och förresten! När fan ska världen komma över Gagnam Style? Eller det kanske bara är jag som tröttnat och inte tycker den är rolig längre? Jag kanske är en sorglig människa. Jag vet inte.
Men nej. Struntsamma. Packningen är i full gång nu! Idag har jag och Måns varit iväg för att få tag på de sista sakerna och jag köpte bland annat min första ryggsäck på 10 år! Därmed har jag uppgraderat mig från min röda SNOBBEN. Just nu tar jag en paus från att försöka trycka i allt i min enorma (med betoning på enorma) resväska vilket går sisådär. Under vintern har vi fått in massor av leksaker, barnkläder och fairtrade-märkta volleybollar (vilket jag såklart tycker är extra kul) och jag vill verkligen få med allt! Det ska nog gå på ett eller annat sätt!
Men nej. Struntsamma. Packningen är i full gång nu! Idag har jag och Måns varit iväg för att få tag på de sista sakerna och jag köpte bland annat min första ryggsäck på 10 år! Därmed har jag uppgraderat mig från min röda SNOBBEN. Just nu tar jag en paus från att försöka trycka i allt i min enorma (med betoning på enorma) resväska vilket går sisådär. Under vintern har vi fått in massor av leksaker, barnkläder och fairtrade-märkta volleybollar (vilket jag såklart tycker är extra kul) och jag vill verkligen få med allt! Det ska nog gå på ett eller annat sätt!
Herreguuuuuud.. I ett halvår har resan varit bokad och idag är det bara en vecka kvar tills jag åker. Nu under morgonen har jag försökt påbörja packningen och självklart hittar jag varken pass, försäkringspapper eller vaccinationskort. Jag får spel. Jag är så nervös att jag bryter ihop var femte minut! De har inte ens meddelat om när eller var på flygplatsen jag ska bli upphämtad så jag vet inte vart jag ska ta vägen när jag landar. Jag har skickat iväg några mail och ringt sjukhuset så nu känner jag mig lite lugnare. Eller ja.. Jag har tryckt i mig en stor portion kycklinggryta plus åtta mackor med jordnötssmör och sylt inom loppet av en halvtimme så det kan hända att jag har matkoman att tacka.
