Julia TS

Jag och mamma sitter i soffan med varsin dator och drömmer oss långt bort från regniga Sverige. Hon letar efter hotell och bungalows för vår Thailand-resa till vintern och jag söker för fullt efter olika volontärresor. Jag kan inte bestämma mig för vart jag ska åka, eller vad för typ av projekt jag vill arbeta med. Jag vill vara ÖVERALLT och göra ALLT. Igårkväll kollade jag på filmen "Desert flower" och blev ännu mer beslutsam om att åka än jag varit innan. Det värker i hela kroppen bara vid tanken av att så många människor varken bryr sig eller tänker på alla hemska saker som människor utsätts för runt om i världen. Folk tror sig inte kunna påverka det som händer eftersom det pågått så länge och rör sig om så många människors liv, men det är klart att man kan påverka och hjälpa. Jag är så trött på att så många människor, bland annat många i min egen omgivning, blundar för problemen. Fy tusan vad jag längtar efter att få komma iväg! I förra inlägget skrev jag om att många av mina funderingar kolliderar, och med det menar jag till exempel att jag blir så arg på mig själv för att jag vill längta efter en semester till Thailand, fastän jag egentligen tycker det är så otroligt fel av oss att åka dit. Det är inte rätt att vi ska resa dit för en semester i "paradiset", när människorna där lever under svåra förhållanden och faktiskt blir beroende av turismen. Det är utnyttjande i högsta grad och jag hatar det. Jag önskar att världen någon dag blir rättvis så att jag också kan få längta till Thailand.